Skrattkurs…..
Kategori: Allmänt
Igår när jag var på väg hem genom stan var det någon i mitt sällskap som sa; ”Jösses vad sura människorna ser ut”. Det var soligt och löningsdag, så leendet borde ligga nära till hands för många. Jag hade inte lagt märke till det sura kring mig och tittade upp och tyckte i alla fall att de flesta såg ut så som jag antagligen gör, när jag går från punkt A till B. Varken det ena eller det andra alltså.
Jag som alldeles nyss haft förmånen att få skratta högt och möjligheten att le och ha det gott med trevliga människor, kom att tänka på hur befriande och härligt det är att skratta så att man knappt får luft. Kom på att jag för ett tag sedan tittat på ”tvplay” och då denna kväll, skrattat högt till flera avsnitt av en humorserie. Den kvällen var jag själv och låg i soffan och slog mig för knäna och helt enkelt asgarvade.
Eftersom det ena leder till det andra, så mindes jag just där och då, att jag någon gång för längesedan varit på en konferens som hade som inslag att deltagarna också skulle få möta en ”skratt..terapeut” eller vad nu en person som ska låta andra få ta del av vilka effekter skrattet har på oss kallas. Utan att ta ställning för eller emot skratt..terapeuter, så kan jag lugnt påstå att det var en hemsk upplevelse. Personen som skulle få oss andra att skratta kämpade hårt och och gruppen skrattade mindre och mindre....och mer ansträngt ju längre föreläsningen pågick. Det var något sorgligt över just denna terapeut som gjorde det svårt att skratta. Sedan kan man ju i och för sig undra över varför just vår arbetsgivare tyckte vi behövde en skrattkurs....kanske var ett gäng som var oförmögna att skratta, trots att vi mötte ett skrattproffs?
Det här minnet gjorde att jag idag gick ut och googlade på om skrattkurser fortfarande är ett existerande fenomen. Det är det. Det går till exempel att få en ”Upplevelse på svensexan” genom skrattkurs och också gå en kurs i yogaskratt. På en hemsida står det; ”Ta med dig dina vänner och få ett gott skratt”. På en annan sida står det att vi i genomsnitt skrattar 6 min.....Jag tycker det här är ganska sorgligt, att det finns ett behov av att ta med vännerna på skrattkurs för att skratta och att vi tydligen (utan att jag hittat något som stärker det vetenskapligt) bara gör det 6 minuter om dagen i snitt....
En sak är jag ändå tämligen säker på och det är att härliga skratt känns väldigt, väldigt bra och jag är glad och tacksam över, att jag har gott om naturliga skratt..terapeuter omkring mig och att det finns mycket kul att skratta till om man vill. Vissa dagar kan skrattet vara längre bort och de dagarna kanske behöver det som bäst. Det är kanske tur och bra att det finns skrattkurser...men visst känns det lite konstigt att de behövs. Naturligtvis inser jag också att det är ett privilegium att jag känner att jag har så goda möjligheter till skratt och leenden, Så tack alla mina naturliga skratt..terapeuter och för ett och annat kreativt inslag i humorproduktionen. Och den som aldrig skrattar kanske ska googla på en av dessa skrattkurser för det kan nog ses som lite väl lite att skratta i genomsnitt sex minuter om dagen, med tanke på härligt det faktiskt är att skratta.
